brättegården del 6
Vaknade upp av att de bankade på dörren, orkade inte svara så försökte somna om igen. bankade en gång till, öppnade ögonen igen men orkade verkligen inte bry mig så försökte somna om igen. Så bankade en gång till och den här gången öppnades dörren lite lätt och in stack ett huvud, där stod Tore, dags att gå upp, sa han. Mm, visst, jag kommer, sa jag. Så stängde han dörren och gick. Jag vände bara på mig och somnade om. Efter en stund så bankade på dörren igen och som vanligt så svarade jag aldrig. Men den här gången öppnades dörren direkt efter första knackning och som vanligt så stod Tore där. Du måste gå upp nu, sa han. Ja men andas, jag orkar inte stressa upp, sa jag. Klockan är 08.45, du skulle varit vid bordet för 45:minuter sen, sa han med lite arg röst. Jaa men det är för dem andra vill röka ni stressa upp mig. låt dem röka, jag orkar inte gå upp har sovit dåligt, sa jag. Men det brydde sig Tore inte om utan att han gick in i rummet, tog tag i madrassen på sängen och drog med sig den så jag åkte med. Han drog den ända fram till köket. Sluta tro att det är du som bestämmer här, sa Tore. Jag tittade upp och garvade och sa, jag kan sova vart som helst och la ner huvudet och försökte somna om. Då sa den ena tjejen, din fucking hora, tro inte du kan komma hit och försöka förstöra för oss andra. Jag satte mig upp och sa, du ska va jävligt glad att jag inte har några byxor på mig annars hade jag dödat dig nu. Tog runt mitt täcke och gick in i mitt rum och tog på mig kläder. Gick ut igen och direkt in i rökrummet där subban satt och rökte. Gick in tog tag i henne och tryckte upp henne mot rutan och sa, du kan jävlas med vem du vill men med mig vill du inte jävlas med fattar du din jävla fitta. Då kom Tore in springades och tog tag i mig och släpade med mig till isoleringen. Här kan du sitta till du fattar att du inte får hota någon och smällde igen dörren. Då va det dags igen tänkte jag. Samma visa igen. Jag mot alla. Brydde mig inte om att jag skulle få sitta där varje dag, för ingen skulle hota mig.
Efter några timmar så kom Tore och släppte ut mig och sa, lovar du att du sköter dig där inne nu. Säg det till horan som provocerade fram detta, sa jag. Nej, du har ingen rätt att hota eller slå någon för det, sa Tore. Jaja, släpp in mig bara, sa jag. Kom in i stugan igen, satte mig soffan och började kolla på tv. Det va värsta livet på stugan, tänkte för mig själv, yes. Här är det inte bara jag som är galen. Gött att se någon annan åka in i isoleringen. Här på Höjden levde man som en robot. Man gjorde samma sak varje dag, inget va annorlunda. Vakna, äta , kolla på tv, äta och sen sova. Samma skit varje dag. På stranden fick man gå ut på gården åtminstone och umgås med dem andra tjejerna från dem andra öppna stugorna. Men här inne fick du samma fem ansikte vare dag. Dessa tjejerna här va inte normala nånstans, den ena va värre än den andra. Och här skulle jag stanna till min soc hade hittat ett hem till mig. detta va bara ett akuthem och man fick högst stanna i 8 veckor. Då va det bara att börja räkna ner, för känner jag min soc rätt så skulle jag få stanna exakt 8 veckor. Hon hade aldrig bråttom med mig. Så va det dags för instängning, gick in och fixade till mig för kvällen och sen in i mitt rum. satt på sängen och kände hur jag plötsligt saknade alla. Mådde skit och hade ingen att prata med. Ingen rakhyvel att skära mig. letade desperat efter något vasst som jag kunde skära mig med, hittade ingenting. Säng lapan satt fast i väggen med galler för. Fanns ingenting. Tog mig pincett och försökte, de gick inte som jag ville ha det men blod såg jag iaf. Lika bra att ge upp, skulle aldrig lyckas hitta något här inne ändå. La mig och skrev och skrev i mina block tills jag fick kramp i min hand. Sen somnade jag för kvällen.
Nu hade gått en vecka, och jag hade skött mig as bra. Min tanke va att sköta mig i tre veckor så bra som möjligt för att få en promenad utanför staketet med två personal. Man va tvungen att sköta sig 3 veckor helt korrekt. Inte ett enda fel fick man göra. Det hade gått en vecka och jag hade lyckats, fick t.om beröm. Ser du, sa Tore, så svårt är det väl inte och log mot mig. Log tillbaka och sa, nej faktiskt inte. Men i huvudet tänkte jag, din dumma åsna, anstränger mig som fan för att kunna rymma. Och sköta mig fortsatte jag göra. Hur mycket än tjejerna som borde där försökte provocera mig så lyckades dem inte!
Nu hade det gått tre veckor och personalen ropade in mig till kontoret. Sprang in dit med ett stort leende. Då sa den ena kvinnliga personalen. Du har blivit beviljad på att få gå en promenad på gården på ett villkor. Vadå, frågade jag. Eftersom du har bott på stranden innan så känner du alla tjejer där ute, du får inte hälsa på dem om dem springer fram och vi kommer se till att dem inte gör det, men självklart får du säga hej men inget mer. Ja men det där är inga problem sa jag. Bra sa hon. Men du får ta din promenad i morgon då två manliga personal kommer vara här sa hon. Varför då, frågade jag? Jo, det är för ifall du skulle få för dig att sticka så skulle dem ha lättare för att ta fast dig en vi som är här idag. Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan, tänkte jag. Nu är alla mina planer åt helvette. Aja, ja men de spelar ingen roll, hade ändå inte tänkt och rymma, sa jag och log mot henne. Men innersinne ville jag bara slå sönder henne. Jävla fitta. Här hade jag verkligen ansträngt mig för sköta mig för kunna rymma. Vem fan brydde sig om en jävla fucking promenad. Åååhhhh. Aja det va bara att gilla läget. Gick in i mitt rum och försökte tänka ut om de skulle kunna gå att rymma ändå. Blev osäker. Äch, skitsamma får försöka rymma en annan gång. Men hade en annan ide. Gick ut till vardags rummet där vi hade ett fönster som man kunde se ut mot gården. Satt där en bra stund tills någon av dem andra tjejerna gick förbi. Ropade på dem via den lilla sidofönstret . dem kom fram till fönstret och pratade med mig. ey, gör mig en guld tjänst sa jag, då ena tjejen svarade, vadå? I morgon har jag promenad vid klockan 6, kan inte nån av er promenera ute då och ha med er en tändare och några rakhyvlar. Ja, sa den ena tjejen. Lova du, sa jag. Ja, jag lovar svarade hon. Bra, låtsas att ni är skit glada att se mig jag kommer springa mot er och krama om er, ge den då till mig snabbt. Dem sa, okej. Bra då ses vi i morgon. Gick in i mitt rum igen och tänkte. Äntligen skulle jag kunna få skära mig själv hur mycket jag vill. Det hade jag saknat mest av allt. Att se bloden rinna ner från sin arm va en otrolig skön känsla, speciellt när man hade så mycket hat inom sig själv.
Dagen kom och äntligen var det dags för min första promenad. Va överlycklig och alla såg det, men jag va mest överlycklig för att få en tändare och min rakhyvel. Då kom den ena manliga personalen och sa, är du klar för ta en promenad. Klart jag är, sa jag. Men du måste ha tofflorna på dig, sa han. Jaha, okej. Sa jag. Så va det dags att gå ut och samma visa igen. dem öppna en dörr, gick igenom och stängde den och så öppnade han nästa och så höll dem på en bra stund innan man kom ut helt. Nu va jag ute. Min tanke va att dem aldrig skulle komma, eller att dem hade glömt bort mig helt. Så vi började promenera. dem gick p varsin sida av mig. vi gick och gick och pratade och när jag väl höll på ge upp hoppet så såg jag dem, exakt dem två tjejerna jag hade bett möta mig. dem gick mot mig med ett leende och jag började springa mot dem. Medan jag kramade den ena tjejen så gav den andra tjejen mig dem och personalen sprang efter och tog tag i mig och började släpa med mig tillbaka. NU kommer du aldrig få gå ut igen, sa den ena. Jaaa men släpp mig kan gå själv, sa jag. AA men du går raka vägen tillbaka, skrek han. Jaaa jag ska göra det, låt mig gå själv bara. Jag hade sakerna i min hand, försökte distrahera dem medan vi gick så jag la dem i fickan. När vi väl kom tillbaka in så hoppades jag på att dem inte skulle visitera mig, och de gjorde dem aldrig. YEEESSS tänkte jag. Och gick in i mitt rum och gömde sakerna.
Sen kom en manlig och en kvinnligpersonal in och sa. Du vet att du bara har förstört för dig själv, detta va väl onödigt? Jag tittade på den kvinnliga personalen och sa, kan inte du gå suga av han istället. Gör någon nytta din hora. Så ställde jag mig upp så den kvinnliga personalen hoppade till. Då började jag skratta och sa, fan va kul att ni är rädda för mig. Så dem gick ut från rummet. Gick ut ur rummet och satte mig med dem andra, då berättade personalen att i morgon skulle de komma hit en annan tjej och att hon skulle få rummet bredvid mig. Jaha, va bra. En psykopat till, sa jag och skratta. Sen va det dags att gå in till sitt rum för kvällen. Den här natten skulle va den bästa natten på första månaden som jag va här. gick in med ett stort leende in i mitt rum. Satte mig på sängen, tog fram min hyvel och började skära mig. den här natten kunde jag inte sluta. Kände att jag fick ta igen alla dagar jag har missat. Det va någon tvångstanke med att jag va tvungen att skära mig varje dag. Och som vanligt torkade jag bort allt blod på golvet, tog mig en lång tröja och la mig och sov.
Så kom dagen den nya tjejen skulle flytta in. Jag hoppades på att det skulle va någon som passade mig. dem här tjejerna som redan borde här va idioter, en efter en! Ville inte umgås med dem eller se dem. Vid flera tillfällen hade jag varit nära på slå sönder dem. Men orkade inte sitta isolerad för deras skull så de hade något att skratta åt.
Tjejen kom in med näsan upp i vädret. Så här va man tvungen att göra för visa att dem andra att man är en tuff brud, fast man kanske inte va det. Men hon kom in med näsan i vädret. Gick förbi oss, kollade knappt på oss och raka vägen in till sitt rum. Satt kvar i soffan och väntade tills hon skulle komma ut och kanske komma fram och presentera sig. Och ja, det gjorde hon. Hon kom och sa hej jag heter Isa, va heter du. Då sa jag vad jag heter. Så fort hon hörde mitt namn så frågade hon mig, har du bott på prästgården. Hmm, jaa det har jag med det va när jag va 8 år, svarade jag. Okej, men då är det du, sa hon. Jag fattade ingenting men log ändå. Då sa hon, jag borde nyligen med en tjej som heter Jennie. Hon visade massa kort på er och berättade jättemycket om dig och vad ni gjorde. Då började garva och sa, fan va kul att du också känner henne. Det va min bästa vän på prästgården. Ja men hon sa de, sa isa. Så satte hon sig bredvid mg i soffan så började vi prata som att vi hade känt varann i 10 år. Dem andra tjejerna kollade snett på oss och gick in i rökrummet och började säkert snacka skit om oss. Men de brydde vi oss inte om, vi hade så mycket att prata om fast vi inte kände varann. Plötsligt va det kul att bo på höjden när Isa hade flyttat in. Jag kände mig inte ensam längre. Det vi mot alla.
Tiden gick och Isa och jag började mobba alla de andra tjejerna som borde där. Vi hade skit kul. Vi gjorde det alltid när ingen personal såg oss för att vi skulle slippa hamna i isoleringen. Vi sa så taskiga saker att visa av tjejerna inte ens ville gå ut från sitt rum. En dag så va vi båda så uttråkade så vi satt och försökte hitta på något för att göra personalen galna fast samtidigt inte bli våldsamma så vi hamnar på isolering. Då kom Isa på en ide. Vi låser in oss på dina toalett, roba och fyller den med vatten på golvet och massa två så de blir halt där inne så kan vi simma runt. Okej, sa jag. Så smög vi in tillsammans på toaletten. Man fick inte vara två på toaletten eller gå in till varandras rum. Men vi smög in på toaletten och låste dörren och la en trasa för hålet på golvet med och satte på vattnet. Efter en stund så blev det ganska mycket vatten, vattnet hade börjat rinna ut från dörren och ut i hallen. Men vi skrattade och hade skit kul. började spruta runt massa shampon på golvet och halt blev det. Till slut så kom personalen och bankade på dörren. Men vi log där på magen och gled runt och skrattade och hade as kul. till slut fick dem upp dörren och började skrika att vi skulle komma ut. dem ville inte gå in eftersom de va så mycket vatten och halt. Men vi vägrade att komma utan vi fortsatte glida runt på magen. Till slut så kom dem in och tog tag i oss och släpade ut oss och slängde in oss i våra rum. Ni får inte komma ut igen, sa dem. Men jag kunde inte sluta garva så jag log på sängen och garvade. Personalen va trötta på oss. Dem ångrade nog att dem placerade Isa där. Men inget dem kunde göra nu så länge ingen av oss va våldsamma mot personalen eller mot dem andra ungdomarna. Men det va vi inte. Vi busade och hade kul. Eftersom mitt rum och Isas rum va bredvid varann så började vi banka på väggarna, inte för att vi förstod varför vi gjorde det men de va nog mest för provocera dem andra. Efter en stund så gick jag ut mitt rum och sprang in till Isa och sa, lyssna, skaffa några böcker så lägger vi dem på en stol för handtaget på dörren så de inte kan dra ner handtaget så låser vi in oss tillsammans i ditt rum. okej, sa Isa. Bra, banka på vägen när du är klar, sa jag och sprang jag in i mitt rum igen innan dem skulle märka något.
Efter en stund så bankade isa på dörren. Sprang in till henne, vi la stolen snabbt vid dörren och alla böckerna på så dem kom upp till handtaget. Så nu kunde dem inte öppna dörren eftersom de inte gick och ta ner handtaget. Vi började garva och hoppa runt i rummet och kände oss skit smarta. Personalen märkte ingenting, så vi satt där inne, spelade kort garvade. Vi kunde även röka på rummet eftersom jag hade tändare som jag hade fått av dem tjejerna på min promenad. Efter en stund så bankade det på dörren. Så såg man att handtaget åkte ner lite men sen va det stopp, så vi började garva. Då skrek personalen, öppnar ni inte dörren nu så får vi förstöra hela dörren. Gör det skrek vi och garvade åt dem. Vi kommer inte öppna. Då sa den ena personalen, förr eller senare måste ni komma ut. hur ska ni kunna gå på toa eller äta. Vi kissar här inne skrek vi, och vi vill ändå inte äta er äckliga mat. Och där stod dem utanför dörren och bråkade med oss och försökte göra allt för att vi skulle öppna. Men det gjorde vi inte. Vi fortsatte spela kort och rökte och hade as kul där inne. Här skulle jag kunna sitta tills jag skulle få flytta, tänkte jag.
Efter några timmar så kom Tore och släppte ut mig och sa, lovar du att du sköter dig där inne nu. Säg det till horan som provocerade fram detta, sa jag. Nej, du har ingen rätt att hota eller slå någon för det, sa Tore. Jaja, släpp in mig bara, sa jag. Kom in i stugan igen, satte mig soffan och började kolla på tv. Det va värsta livet på stugan, tänkte för mig själv, yes. Här är det inte bara jag som är galen. Gött att se någon annan åka in i isoleringen. Här på Höjden levde man som en robot. Man gjorde samma sak varje dag, inget va annorlunda. Vakna, äta , kolla på tv, äta och sen sova. Samma skit varje dag. På stranden fick man gå ut på gården åtminstone och umgås med dem andra tjejerna från dem andra öppna stugorna. Men här inne fick du samma fem ansikte vare dag. Dessa tjejerna här va inte normala nånstans, den ena va värre än den andra. Och här skulle jag stanna till min soc hade hittat ett hem till mig. detta va bara ett akuthem och man fick högst stanna i 8 veckor. Då va det bara att börja räkna ner, för känner jag min soc rätt så skulle jag få stanna exakt 8 veckor. Hon hade aldrig bråttom med mig. Så va det dags för instängning, gick in och fixade till mig för kvällen och sen in i mitt rum. satt på sängen och kände hur jag plötsligt saknade alla. Mådde skit och hade ingen att prata med. Ingen rakhyvel att skära mig. letade desperat efter något vasst som jag kunde skära mig med, hittade ingenting. Säng lapan satt fast i väggen med galler för. Fanns ingenting. Tog mig pincett och försökte, de gick inte som jag ville ha det men blod såg jag iaf. Lika bra att ge upp, skulle aldrig lyckas hitta något här inne ändå. La mig och skrev och skrev i mina block tills jag fick kramp i min hand. Sen somnade jag för kvällen.
Nu hade gått en vecka, och jag hade skött mig as bra. Min tanke va att sköta mig i tre veckor så bra som möjligt för att få en promenad utanför staketet med två personal. Man va tvungen att sköta sig 3 veckor helt korrekt. Inte ett enda fel fick man göra. Det hade gått en vecka och jag hade lyckats, fick t.om beröm. Ser du, sa Tore, så svårt är det väl inte och log mot mig. Log tillbaka och sa, nej faktiskt inte. Men i huvudet tänkte jag, din dumma åsna, anstränger mig som fan för att kunna rymma. Och sköta mig fortsatte jag göra. Hur mycket än tjejerna som borde där försökte provocera mig så lyckades dem inte!
Nu hade det gått tre veckor och personalen ropade in mig till kontoret. Sprang in dit med ett stort leende. Då sa den ena kvinnliga personalen. Du har blivit beviljad på att få gå en promenad på gården på ett villkor. Vadå, frågade jag. Eftersom du har bott på stranden innan så känner du alla tjejer där ute, du får inte hälsa på dem om dem springer fram och vi kommer se till att dem inte gör det, men självklart får du säga hej men inget mer. Ja men det där är inga problem sa jag. Bra sa hon. Men du får ta din promenad i morgon då två manliga personal kommer vara här sa hon. Varför då, frågade jag? Jo, det är för ifall du skulle få för dig att sticka så skulle dem ha lättare för att ta fast dig en vi som är här idag. Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan, tänkte jag. Nu är alla mina planer åt helvette. Aja, ja men de spelar ingen roll, hade ändå inte tänkt och rymma, sa jag och log mot henne. Men innersinne ville jag bara slå sönder henne. Jävla fitta. Här hade jag verkligen ansträngt mig för sköta mig för kunna rymma. Vem fan brydde sig om en jävla fucking promenad. Åååhhhh. Aja det va bara att gilla läget. Gick in i mitt rum och försökte tänka ut om de skulle kunna gå att rymma ändå. Blev osäker. Äch, skitsamma får försöka rymma en annan gång. Men hade en annan ide. Gick ut till vardags rummet där vi hade ett fönster som man kunde se ut mot gården. Satt där en bra stund tills någon av dem andra tjejerna gick förbi. Ropade på dem via den lilla sidofönstret . dem kom fram till fönstret och pratade med mig. ey, gör mig en guld tjänst sa jag, då ena tjejen svarade, vadå? I morgon har jag promenad vid klockan 6, kan inte nån av er promenera ute då och ha med er en tändare och några rakhyvlar. Ja, sa den ena tjejen. Lova du, sa jag. Ja, jag lovar svarade hon. Bra, låtsas att ni är skit glada att se mig jag kommer springa mot er och krama om er, ge den då till mig snabbt. Dem sa, okej. Bra då ses vi i morgon. Gick in i mitt rum igen och tänkte. Äntligen skulle jag kunna få skära mig själv hur mycket jag vill. Det hade jag saknat mest av allt. Att se bloden rinna ner från sin arm va en otrolig skön känsla, speciellt när man hade så mycket hat inom sig själv.
Dagen kom och äntligen var det dags för min första promenad. Va överlycklig och alla såg det, men jag va mest överlycklig för att få en tändare och min rakhyvel. Då kom den ena manliga personalen och sa, är du klar för ta en promenad. Klart jag är, sa jag. Men du måste ha tofflorna på dig, sa han. Jaha, okej. Sa jag. Så va det dags att gå ut och samma visa igen. dem öppna en dörr, gick igenom och stängde den och så öppnade han nästa och så höll dem på en bra stund innan man kom ut helt. Nu va jag ute. Min tanke va att dem aldrig skulle komma, eller att dem hade glömt bort mig helt. Så vi började promenera. dem gick p varsin sida av mig. vi gick och gick och pratade och när jag väl höll på ge upp hoppet så såg jag dem, exakt dem två tjejerna jag hade bett möta mig. dem gick mot mig med ett leende och jag började springa mot dem. Medan jag kramade den ena tjejen så gav den andra tjejen mig dem och personalen sprang efter och tog tag i mig och började släpa med mig tillbaka. NU kommer du aldrig få gå ut igen, sa den ena. Jaaa men släpp mig kan gå själv, sa jag. AA men du går raka vägen tillbaka, skrek han. Jaaa jag ska göra det, låt mig gå själv bara. Jag hade sakerna i min hand, försökte distrahera dem medan vi gick så jag la dem i fickan. När vi väl kom tillbaka in så hoppades jag på att dem inte skulle visitera mig, och de gjorde dem aldrig. YEEESSS tänkte jag. Och gick in i mitt rum och gömde sakerna.
Sen kom en manlig och en kvinnligpersonal in och sa. Du vet att du bara har förstört för dig själv, detta va väl onödigt? Jag tittade på den kvinnliga personalen och sa, kan inte du gå suga av han istället. Gör någon nytta din hora. Så ställde jag mig upp så den kvinnliga personalen hoppade till. Då började jag skratta och sa, fan va kul att ni är rädda för mig. Så dem gick ut från rummet. Gick ut ur rummet och satte mig med dem andra, då berättade personalen att i morgon skulle de komma hit en annan tjej och att hon skulle få rummet bredvid mig. Jaha, va bra. En psykopat till, sa jag och skratta. Sen va det dags att gå in till sitt rum för kvällen. Den här natten skulle va den bästa natten på första månaden som jag va här. gick in med ett stort leende in i mitt rum. Satte mig på sängen, tog fram min hyvel och började skära mig. den här natten kunde jag inte sluta. Kände att jag fick ta igen alla dagar jag har missat. Det va någon tvångstanke med att jag va tvungen att skära mig varje dag. Och som vanligt torkade jag bort allt blod på golvet, tog mig en lång tröja och la mig och sov.
Så kom dagen den nya tjejen skulle flytta in. Jag hoppades på att det skulle va någon som passade mig. dem här tjejerna som redan borde här va idioter, en efter en! Ville inte umgås med dem eller se dem. Vid flera tillfällen hade jag varit nära på slå sönder dem. Men orkade inte sitta isolerad för deras skull så de hade något att skratta åt.
Tjejen kom in med näsan upp i vädret. Så här va man tvungen att göra för visa att dem andra att man är en tuff brud, fast man kanske inte va det. Men hon kom in med näsan i vädret. Gick förbi oss, kollade knappt på oss och raka vägen in till sitt rum. Satt kvar i soffan och väntade tills hon skulle komma ut och kanske komma fram och presentera sig. Och ja, det gjorde hon. Hon kom och sa hej jag heter Isa, va heter du. Då sa jag vad jag heter. Så fort hon hörde mitt namn så frågade hon mig, har du bott på prästgården. Hmm, jaa det har jag med det va när jag va 8 år, svarade jag. Okej, men då är det du, sa hon. Jag fattade ingenting men log ändå. Då sa hon, jag borde nyligen med en tjej som heter Jennie. Hon visade massa kort på er och berättade jättemycket om dig och vad ni gjorde. Då började garva och sa, fan va kul att du också känner henne. Det va min bästa vän på prästgården. Ja men hon sa de, sa isa. Så satte hon sig bredvid mg i soffan så började vi prata som att vi hade känt varann i 10 år. Dem andra tjejerna kollade snett på oss och gick in i rökrummet och började säkert snacka skit om oss. Men de brydde vi oss inte om, vi hade så mycket att prata om fast vi inte kände varann. Plötsligt va det kul att bo på höjden när Isa hade flyttat in. Jag kände mig inte ensam längre. Det vi mot alla.
Tiden gick och Isa och jag började mobba alla de andra tjejerna som borde där. Vi hade skit kul. Vi gjorde det alltid när ingen personal såg oss för att vi skulle slippa hamna i isoleringen. Vi sa så taskiga saker att visa av tjejerna inte ens ville gå ut från sitt rum. En dag så va vi båda så uttråkade så vi satt och försökte hitta på något för att göra personalen galna fast samtidigt inte bli våldsamma så vi hamnar på isolering. Då kom Isa på en ide. Vi låser in oss på dina toalett, roba och fyller den med vatten på golvet och massa två så de blir halt där inne så kan vi simma runt. Okej, sa jag. Så smög vi in tillsammans på toaletten. Man fick inte vara två på toaletten eller gå in till varandras rum. Men vi smög in på toaletten och låste dörren och la en trasa för hålet på golvet med och satte på vattnet. Efter en stund så blev det ganska mycket vatten, vattnet hade börjat rinna ut från dörren och ut i hallen. Men vi skrattade och hade skit kul. började spruta runt massa shampon på golvet och halt blev det. Till slut så kom personalen och bankade på dörren. Men vi log där på magen och gled runt och skrattade och hade as kul. till slut fick dem upp dörren och började skrika att vi skulle komma ut. dem ville inte gå in eftersom de va så mycket vatten och halt. Men vi vägrade att komma utan vi fortsatte glida runt på magen. Till slut så kom dem in och tog tag i oss och släpade ut oss och slängde in oss i våra rum. Ni får inte komma ut igen, sa dem. Men jag kunde inte sluta garva så jag log på sängen och garvade. Personalen va trötta på oss. Dem ångrade nog att dem placerade Isa där. Men inget dem kunde göra nu så länge ingen av oss va våldsamma mot personalen eller mot dem andra ungdomarna. Men det va vi inte. Vi busade och hade kul. Eftersom mitt rum och Isas rum va bredvid varann så började vi banka på väggarna, inte för att vi förstod varför vi gjorde det men de va nog mest för provocera dem andra. Efter en stund så gick jag ut mitt rum och sprang in till Isa och sa, lyssna, skaffa några böcker så lägger vi dem på en stol för handtaget på dörren så de inte kan dra ner handtaget så låser vi in oss tillsammans i ditt rum. okej, sa Isa. Bra, banka på vägen när du är klar, sa jag och sprang jag in i mitt rum igen innan dem skulle märka något.
Efter en stund så bankade isa på dörren. Sprang in till henne, vi la stolen snabbt vid dörren och alla böckerna på så dem kom upp till handtaget. Så nu kunde dem inte öppna dörren eftersom de inte gick och ta ner handtaget. Vi började garva och hoppa runt i rummet och kände oss skit smarta. Personalen märkte ingenting, så vi satt där inne, spelade kort garvade. Vi kunde även röka på rummet eftersom jag hade tändare som jag hade fått av dem tjejerna på min promenad. Efter en stund så bankade det på dörren. Så såg man att handtaget åkte ner lite men sen va det stopp, så vi började garva. Då skrek personalen, öppnar ni inte dörren nu så får vi förstöra hela dörren. Gör det skrek vi och garvade åt dem. Vi kommer inte öppna. Då sa den ena personalen, förr eller senare måste ni komma ut. hur ska ni kunna gå på toa eller äta. Vi kissar här inne skrek vi, och vi vill ändå inte äta er äckliga mat. Och där stod dem utanför dörren och bråkade med oss och försökte göra allt för att vi skulle öppna. Men det gjorde vi inte. Vi fortsatte spela kort och rökte och hade as kul där inne. Här skulle jag kunna sitta tills jag skulle få flytta, tänkte jag.